Week of Wonder
Jaha, så var det då redan dags för nästa hjärtattack att infinna sig. Idag var det dags för betygsamtal i matte B och jag hoppades, vilket jag hållit fast vid hela året, på ett VG. Jag har skrivit VG på alla prov och MVG på nationella så jag såg det inte som en omöjlighet direkt. Men tänk vad fel man kan ha. När jag kommer ut i korridoren undrar min lärare vilket betyg jag skulle vilja ha om jag fick välja. "Dum fråga", var jag nära på att kläcka ur mig men jag lyckades låta bli...
Han tittar lite i sina papper och konstaterar det som jag vetat hela tiden; VG rakt igenom på alla prov. Men säger han plötsligt och låter som Let's Dance Tony. Du fick MVG på nationella så, ja, jag sätter MVG i slutbetyg. Det var riktigt nära att jag skrek rakt ut av lycka, men jag kunde i alla fall hålla mig tills jag kommit innanför klassrumsdörren igen. Över all förväntan är allt jag kan säga. Matte var faktiskt det enda ämne där jag utan problem hade accepterat ett VG utan att drabbas av prestationsångest. Jag påstår inte att det är dåligt på något sätt. Jag har bara väldigt höga krav på mig själv...
Undrens tid är inte förbi och veckan har bara börjat. Det här bådar gott!
